2005 - Pilgrimsfalkarna i Helsingborg

Information från häckningssäsongen 2005.

Skånes Ornitologiska Förening delar ut hedersutmärkelsen Fågel-Oscar 7 jan 2005

Fågeloskar 2004
Kenneth Bengtsson (ordf i Skånes Ornitologiska Förening) flankeras av Bengt Nordqvist (t.v.) och Claes Nilsson (t.h.), båda från Lantmännen.
(Foto: Mats Peterz)

Sedan 1982 delar Skånes Ornitologiska Förening årligen ut en Fågel-Oscar. Utmärkelsen går till någon som gjort förtjänstfulla insatser för den skånska fågelfaunan och består förutom äran av ett diplom och en akvarell (Gunnar Brusewitz).

Mottagaren 2004, Personalen vid Lantmännen i Helsingborg, får utmärkelsen med följande motivering...

"Lantmännen i Helsingborg har med entusiasm och ett stort mått av personligt engagemang tagit sig an det pilgrimsfalkpar som utsett deras anläggning i Helsingborgs hamn till sitt hem. Man har genom detta bidragit till återetableringen av en hotad fågelart i Skåne. Insatserna utgör samtidigt ett föredömligt exempel på hur ett företag på ett positivt sätt kan engagera sig aktivt i fågelskyddsarbete. Skyddet av hotade fågelarter, däribland våra rovfåglar, har alltid stått högt på Skånes Ornitologiska Förenings (SkOF) dagordning. Pilgrimsfalken är tillsammans med t.ex. havs- och kungsörn exempel på rovfåglar som efter år av förföljelse, förgiftning och boplundring återetablerat sig i Skåne. Detta har skett som en följd av ett träget skyddsarbete, ibland med stöd utanför föreningen. Lantmännen i Helsingborg har genom sitt engagemang varit en sådan viktig länk i det fågelskyddsarbete som SkOF driver.

Lantmännens personal i Helsingborg har sedan falkarna dök upp, så gott som dagligen, följt, värnat och övervakat sina nya grannar. Man har hjälpt falkarna genom att sätta upp bolådor och på så sätt underlättat för dem att skrida till häckning. Genom att installera en webbkamera har allmänheten också beretts möjlighet att följa falkarnas familjeliv via Internet. Tjänsten har varit mycket uppskattad och besökarna många. Lantmännen i Helsingborg har härigenom även bidragit till att sprida kunskap om en hotad fågelart.

Falkparet i Helsingborg har ännu inte genomfört någon häckning som resulterat i egna ungar. Däremot har de framgångsrikt fött upp sammanlagt tre adopterade vildfödda ungar. En unge 2003 och två ungar 2004. Därmed har den skånska stammen av pilgrimsfalk fått ett mycket välkommet tillskott av såväl individer som gener".

21 mars 2005

Våren är i antågande och därmed också en ny häckningssäsong för vårt falkpar i hamnen. Råger och Kornelia är på plats och dom visar som vanligt ett stort intresse för bolådan. Lantmännens personal har kontinuerligt kunnat följa fåglarna under vintern via internkamera och man rapporterar att allt tycks vara som vanligt. Fåglarna rensar upp i bolådan och boskålen rättas till.

En stor nyhet skall vi försöka genomföra denna säsong. Med hjälp av välvilligt tekniskt stöd från Lantmännen planerar vi att få igång live-sändning via webbkameran. Förhoppningsvis skall detta ge en ny deminsion på vad som händer hos falkarna. Eftersom det kommer att krävas en inkörningsperiod och intrimning av den nya tekniken, får vi återkomma till denna milstolpe framöver.

Det är med en viss spänning man ser fram emot de nya upplevelser som kan förväntas oss. Eftersom det säkert kommer att krävas vissa justeringar av tekniken under en inkörningsperiod så ha överseende med eventuella strul som kan uppstå.

Nyheter - 24 mars 2005 - Livesändning!

Nu drar vi igång webbkameran för säsongen. Vi kommer att pröva ny teknik, vilket innebär att vi sänder direkt från kameran. Lantmännen har tidigare internt kunnat följa falkarna live, men nu får vi alla förmånen att uppleva parets familjeliv i rörliga blider.

Lite om tekniken: Bilden uppdateras 2 ggr/sek (kan i vissa lägen upplevas något ryckigt). För att belastningen inte skall bli allt för hög mot webbservern, begränsas varje "uppkoppling". Efter denna tidsintervall måste man trycka på knappen "uppdatera" för att få en ny aktivering. (Håll ett öga på klockan i övre bildkant så ser du när det är dags). Vissa tekniska förutsättningar kan också skilja, beroende på vilken typ av webbläsare man har installerad i sin dator.

Information - 6 april 2005.

För att om möjligt belysa svårigheten att se skillnad på Råger och Kornelia storleks-/dräktmässigt, har jag gjort några olika montage av bilder från webbkameran i år. Bilderna på respektive individ har tagits på ungefär samma position på eller i bolådan.

Det är alltid med viss förhoppning att man skall kunna se ringarna på fåglarna när man surfar in på "falksidan". På bild två kan man möjligen få en antydan till ringar, men att läsa av färgen på dem skulle trots allt bli en kvalificerad gissning. För Råger och Kornelia gäller märkningen enligt följande illustration, där färgringen alltså sitter på höger ben på respektive fågel.

Det som kanske är det mest slående är storleksskillnaden som man upplever då man har fåglarna tillsammans på samma bild. Honan hos pilgrimsfalken skall vara markant större och detta framgår ganska så klart. Skulle man däremot se dem en och en - som brukar vara det vanligaste - är det inte lika enkelt.

På bild 1 nedan, framgår storleksskillnaden tydligt. I övrigt upplever man nog fåglarna som ganska lika dräktmässigt, tycker jag. Det man dock kan titta på lite extra är t.ex…

  • teckning på huvudet
  • vinglängd i förhållande till stjärt
  • vattringen/bandningen på rygg och vingar
  • färgtonen i dräkten

Vilken hållning fågel har kan också ha mycket stor betydelse. På bild 2 ser man hanen nerhukad, med huvudet indraget. Detta gör att han blir "extra liten". Ljusförhållanden är här inte helt likvärdiga, men hanens dräkt kan nog i detta fall ändå upplevas som "renare" och vitare.

På nästa bild är ljusförhållanden klart olika mellan de två montagen. Här kan man åter igen få en uppfattning om storleksskillnaden.

Slutligen kommer här en bild som är omonterad och där det med all tydlighet framgår storleksskillnaden mellan könen. Här i en situation vid byteöverlämning i bolådan.

29 april 2005 - Hjälp på traven.

Inte i år heller tycks paret kunna få egna ägg. Vi har därför idag placerat upp två hönsägg i bolådan.

De senaste dagarna har väckt en viss osäkerhet på falkarnas beteende och dom tycks inte ha besökt bolådan så regelbundet som man kunnat önska sig. Detta gjorde att vi inte längre ville "vänta ut" paret utan beslöt att hjälpa dem på traven. Förhoppningsvis skall detta leda till att vi får fåglarna att stanna kvar i bolådan och sätta igång ruvningsaktiviteter. Agerandet är en parallell till år 2004 då vi nästan på dagen (30 april) gjorde samma stödinsats.

Precis som föregående år har vi kontakt med Falkprojeketet och om ruvningen nu fortskrider enligt planerna, kommer vi att få tillgång till adoptivungar längre fram.

1 maj 2005.

Det ser riktigt positivt ut för falkparet. Även om det tog drygt ett dygn innan falkarna upptäckte att dom fått ägg, fann dom sig snabbt till rätta och har sedan dess legat troget och ruvat.

Vid flera tillfällen under dagen har vi också med hjälp av kamerabilderna kunnat följa hur paret gjort ruvningsbyte, ett beteende som är väldigt viktigt för den fortsatta utvecklingen.

11 maj 2005.

Det händer för tillfället inte så mycket i bolådan. Falkarna ligger stadigt på äggen och ruvningsbyten sker mellan hanen och honan. Med andra ord allt ser positivt ut för den fortsatta utvecklingen av årets häckning.

6 juni 2005 - ungarna har anlänt!

Äntligen har ungarna kommit till bolådan och som vanligt tar paret sin roll som fosterföräldrar på största allvar och tar genast hand om ungarna. Rekordsnabbt byte blev det också! Det tog ca 45 sek innan de gamla fåglarna var tillbaka inne i bolådan och vi som gjorde bytet hann inte ta oss ner med hissen innan ungarna var accepterade.

Inflyttning för Linus och Grynet
Grynet (tv) och Linus har precis blivit insatta i bolådan. I förgrunden en kyckling som stödfoder (Foto: Henrik Ehreneberg).

Redan kl 7 i morse anlände våra ungar från Falkprojektet. Bakgrunden till ungarnas historia är mycket intressant och visar hur väl ringmärkning kan hjälpa till. Det handlar om en riktigt "solskenshistoria". Hur det gick till då vi fick vår ungar kan du läsa om följande sida, Nilssons sida, där Kent Nilsson berättar om de stora strapser som var upprinnelsen till det hela. Flera bilder dokumenterar också förloppet.

Det råder än så länge lite oklarheter om könet på den ena ungen. Troligen är det dock en hane och en hona. Vi får se den närmaste veckan när dom växer till sig.

Ungarna är ca 18 dagar gamla och hanen - som vi är säkra på - har fått namnet Linus och är märkt med lila ring vänster ben (90A62101) och vinröd ring höger ben med beteckningen CX. Den andra ungen, som vi tror är en hona, har namnet Grynet och har en lila ring vänster ben (90A62100) och på höger ben en vinröd ring med beteckningen XE. Hon har även fått en röd färgmärkning på huvudet för säkerhets skull så att vi kan följa utvecklingen bättre. I de fall det ges möjlighet att avläsa färgringarna så håll ögonen på höger ben i första hand.

Medarbetare
Glada medarbetar efter ett mycket lyckat resultat.
Fr.v. Christer, Björn, Bengt, Olle och Henrik (Foto: Henrik Ehrenberg).)

Nu kommer följande veckor att röra sig om mat, mycket mat och ungarna kommer att växa snabbt. Paret har tidigare år visat att dom är fullt kapabla att ta hand om denna bit och det kommer säkerligen att gå bra även i år. Det finns bra jaktområden längs hela kuststräckan. Vi kunde för övrigt redan på plats konstatera att jaktlyckan var det inget fel på. Det passade inte med de två kycklingar vi placerade upp i bolådan samtidigt med ungarna. Nej, det skulle var nyslaget byte. Kycklingarna städades ganska omgående bort från boet.

12 juni 2005

Ungarna växer till sig efter hand och vi kan se att Kornelia och Råger kommer hem med mycket mat. Nedan två bilder som visar utvecklingen mellan fjorårets kull (Axel och Majsan) och årets (Linus och Grynet). Bilderna är tagna den 11 juni respektive år och vi kan se att årets kull än så länge är mindre, men detta kommer ju att "rätta" till sig allt efter som tiden går.


(Axel och Majsan tillsammans med Kornelia)


(Linus och Grynet med Kornelia som styckar ett byte)

1 juli 2005

Så har snart ännu en häckningssäsong passerat och vi har åter igen haft förmånen att få följa "våra" falkar på nära håll. För det mesta möts vi nu av en tom bolåda då vi tittar in. Familjen håller sig kvar på lokalen men besöken i bolådan kommer att bli allt mera sällsynta, i vart fall för ungarnas del. Säkraste tiden på dygnet att få en skymt av Linus och Grynet är på kvällarna då det är tid att ta "nattkvist". Det är helt naturligt att ungarna rör sig allt mera och nu ingår ju daglig flygträning under övervakan av Råger och Kornelia.

20 juli 2005

Pilgrimsfalkarna har under de senaste veckorna mer eller mindre varit osynliga. Besök på boplatsen har inte heller givet positiva resultat. Men igår - den 19 juli - fanns åtminstone Kornelia och de två ungarna på plats i hamnen. Vi fick då rapport från Lantmännens personal. Detta innebär att ungarna klarat av de första farofyllda veckorna i miljön utanför den trygga bolådan samtidigt som dom skaffat sig en massa nyttig erfarenhet inför tiden som kommer.

14 augusti 2005

När man tittar in hos falkarna är det i regel tomt i bolådan. Bäst chans att få se några fåglar är på kvällarna eller vid dålig väderlek. Den fågel som tycks göra mest besök är den gamla honan, Kornelia, men även Grynet årsungen) har varit synlig vid något tillfälle.

Så en nyhet för falksidorna. Vi öppnar en ny rubrik nedan. Från rapporteingssystemet Svalan länkar vi in de senaste iakttagelserna av arten inom KOF:s rapportomåde.

7 november 2005

Falkparet har de senaste månaderna varit ganska så anonyma och dom för en låg profil i tillvaron i hamnen. Regelbundet kommer det dock in rapporter om deras närvaro. Besöken i holken är också ganska sparsamma, men med lite tur (och främst vid dåligt väder) kan man då och då få syn på någon av falkarna i bild.

Bilder från 2005 tagna med hjälp av webbkameran.

Bilder och information från tidigare häckningssäsonger.

© KOF 2005-2017
Ansvarig för sidan är KOF:s webbgrupp.
Sidan uppdatera 2017-01-01 av Christer Strid.