Turkduvan inventeras 2019

Turkduva, foto Christer Strid
Glöm inte vår blivande pensionär, turkduvan fyller nämligen 65 år i maj 2019 (foto: Christer Strid)

Inledning och bakgrund

Under 2019 genomför Skånes Ornitologiska Förening (SkOF) en landskapstäckande inventering av turkduva. Vi vill i första hand ha in uppgifter om geografisk förekomst, alltså i vilka byar, samhällen och stadsdelar det finns häckande turkduvor. Men uppgifter om antalet häckande par är givetvis både önskade och välkomna.

För att undvika sammanblandning med övervintrande turkduvor vill vi i första hand ha in uppgifter om förekomst under perioden april–augusti.

Redovisning/rapportering

Vi rekommenderar alla att lägga in alla förekomster av turkduva på Artportalen. Tillsammans med de uppgifter som samlades in 2018 kommer vi förhoppningsvis att få en god bild av artens förekomst i dagens Skåne. Har den ökat eller minskat i utbredning sedan Atlasinventeringen 2003–2009?

Metodik

Metodiken är mycket enkel. Turkduvorna sitter ofta väl exponerade på gatlyktor, skorstenar eller andra höga punkter. De är därför lätta att observera när man färdas – gående, cyklande eller bilåkandes – genom byar och stadsdelar. Vi kan alltså få mycket gratis om vi bara är observanta när vi passerar lämpliga miljöer. Det handlar bara om att få in vanan att titta efter dem. Men effektivast är givetvis att besöka kända eller tänkbara miljöer och räkna antalet individer.

Inventeringen av turkduvan bör vara en lämplig uppgift för alla SkOFare och KOFare. Vi hoppas på stor uppslutning!

Artportalen

Har du inget användarkonto i Artportalen kan du skicka dina observationer från KOF:s verksamhetsområde till mailadress: karl_g_nilsson(a)kof.nu. Så lägger han in dina turkduveobservationer i Artportalen.

Lite historik 

Första observationen av turkduva som jag kunnat hitta ifrån NV-Skåne gjordes av Nils Ramberg vid Pålsjö 1954-05-03. Första häckningen gjordes sedan i Helsingborg 1958 och 1959 häckade den i Ängelholm. Arten spred sig sen snabbt i NV-Skåne. Men mellan de två atlasperioderna 1974-1984 och 2003-2009 tycks arten ha minskat sin utbredning i NV-Skåne.

Få arter har väckt så mycket hat som denna duva 

Här några klipp ur Kenneth Bengtssons upprop i Anser nr 1:2019:

”Nog var den på frammarsch alltid! Som längst spred den sig till Kiruna där den häckade från 1976 till in på åtminstone 1990-talet (Svensson m.fl. 1999). Och redan 1967 ansökte Hälsovårdsnämnden i Ystad om tillstånd att få decimera stammen. Sådana ansökningar, varav flera beviljades, skulle komma från flera skånska orter, bl.a. Bjuv, Helsingborg, Kristianstad, Lomma och Malmö. Inte sällan ansöktes om och gavs tillstånd till att skjuta fler turkduvor än det faktiskt fanns i den aktuella staden. 1979 ansökte t.ex. Kristianstad om att få skjuta 1000 ex och Lomma 200 ex. Stammarna i de båda kommunerna var enligt SkOF 284 ex resp. 25 par (A 18:157). År 1983 ansökte Helsingborgs kommun om att årligen få skjuta 400 turkduvor. Vintern 82/83 sköts 225 turkduvor i staden; och, sades det ”genom naturvårdsverkets benägna tillstånd har nämnden i samtliga fall kunnat undanröja de sanitära problemen” (A 22:68). Samma vinter fälldes 490 individer i Malmö (A 22:120).

Man kan förundras över att denna lilla vackra och timida varelse kunde väcka folks vrede under alla de år som förföljelsen pågick. Det som anfördes var sanitära olägenheter och förmodligen ingick då också irritation över turkduvans trestaviga läte. Ett makabert exempel på hur folk kunde resonera finns att läsa i Anser. Året var 1973 och i brev till Naturvårdsverket (efter att verket avstyrkt en ansökan) skrev en dam följande: ”Jag lät förra året förfärdiga en slangbåge, som jag flitigt nyttjade. Jag kommer i år att förbättra den utrustningen och – med risk för att skada människor, vilket ju tycks spela mindre roll – kommer jag att göra mitt absolut yttersta för att medelst mitt vapen förpassa de olidliga ”turkduvorna” till sällare jaktmarker, ty om naturvårdsverket fridlyser djur, som för människan är en sanitär olägenhet, då må naturvårdsverket säga vad de vill, om man tar avlivandet i sina egna händer”.

Tidigare, lokal inventeringar i KOF:s område: 

Inventering 1998.

Inventering 2006.

Kontakta KOF