kof-forum

 
Småtärnan, på väg bort? 14/8-13 14:51
Med stor saknad ser jag att antalet obsar av småtärna minskar i NV-Skåne. Håller arten på att försvinna ur den NV-Skånska häckfågelfaunan efter cirka 80 år. Sven Nilsson anger att den förekommer vid Kullen (med detta menas hela Kullahalvön inte vår nutida benämning) 1835, Wallengren omnämner den också 1893 liksom Jägerskiöld & Kolthoff 1911-26 men då endast som observerad. Först i mitten av trettiotalet finns noteringar om häckningar och då ifrån Rönnen där den noterats mest regelbundet som häckare sedan dess. I början av 50-talet börjar den häcka vid Jonstorp. Dessa två platser har varit artens huvudfästen som häckplats under senare halvan av 1900-talet. 1956 gjordes första häckningen på Sandön och med som mest drygt 20 par under 1960-talet, största kända kolonin i NV. Andra kända häckplatser var Vejbystrand med som mest 8 par, Höganäs 6 par och Farhult 7 par, sen finns det ett antal lokaler med tillfälliga häckningar av enstaka par. Som mest häckade 30-35 par, 1974, exkluderat Båstad kommun. 1980-81 noterades 31 par, Skånska kustinventeringen, inkluderat Båstad (1par).

Förhoppningsvis kommer ytterligare obsar in i svalan för 2013, på yttre Bjäre finns en del rapporter om häckande småtärnor under 2000-talet. Men som bäst kanske vi kan säga att två par gjorde häckningsförsök på Rönnen eller i varje fall var mer eller mindre stationära i området. Dock observerades fler fåglar tidigt under säsongen men dessa fåglar tycks ha försvunnit fort. Tillfällig dip eller? Det mest oroväckande är kanske att arten har haft ungefär samma expansion och försvinnande som skrattmåsen i nordväst, mer eller mindre årskamrater som häckfåglar.

Så inför nästa sommar gör gärna ett besök vid de få kända häckningslokalerna och lägg en rapport i svalan eller i obs-boken, så får vi se hur det står till med småtärnorna, Jonstorp-Sandön lär det ju komma obsar ifrån men de andra lokalerna bör prioriteras. Och som ni säkert vet, småtärnorna väljer bara förstaklassens fågellokaler som häckplats!
Skrivet av: Karl G Nilsson

Thomas Svanberg: 15/8-13 21:20
Bra uppmärksammat Kalle!
Vi får ha detta i tanke nästa säsong och försöka kolla upp. Fast å andra sidan ska vi ju mäkta med Kullabergsinventeringen också
Karl G Nilsson: 28/4-15 19:52
Så var Kullabergsinventeringen avklarad och vi är åter fulla av inventeringslusta!? Som sagt ut och leta efter småtärnorna och lägg gärna rapporten i obs-boken eller ännu hellre i artportalen.

Du får gärna skicka mig ett mail, puffinus@live.se speciellt om du har negativa rapporter.
Karl G Nilsson: 4/7-18 20:56
Tyvärr tycks mina farhågor besannas.

Under perioden april-juni har antalet rapporterade individer i artportalen sjunkit från 327 individer 2013 till 56 individer 2018. Maxantalet 2013 var 13 ex, i år endast 3 ex. Antalet fynd från 117 till 35 fynd 2018.

Det finns många felkällor i artportalen som t.ex. att ett exemplar kan ha rapporterats många gånger, ojämn rapportering, o.s.v. Men hur som helst trenden är oroväckande och för närvarande finns det inget som tyder på en återhämtning i beståndet.

Vi håller på att förlora en kär vän!
Thomas Wallin: 5/7-18 11:44
På Bjäre var det inga häckningar på de välkända lokalerna i fjol (Vasalt, Torekov, Ängalag). I år har jag inte heller sett några tärnor där...
Ulrik Alm: 9/7-18 17:51
Karl G o Thomas - rutinerade kustskådare! Vilka biotop/häckningsmiljökrav kräver småtärnan? Kan man göra något - mänskliga insatser s a s. - Bygga, hugga, röja, elda (!), skapa relationer med mark-/gårdsägare - sånt tycker jag är lite kul.
Peter Bjurenstål: 9/7-18 19:20
Jätteviktig diskussion och jag tycker det är jätteintressant att ta tag i sådant här. Kan man gå tillbaka i tiden för att se om man kan peka på förändringar i biotoper, störningar eller miljö. Personligen har jag ingen historik och kommer bara ihåg att de fanns. De fanns ju tidigare på Sandön och även Rönnen vad jag minns. De häckar väl på öppna sandytor och i så fall kan det vara en bidragande orsak då det känns som igenväxning Rönnen - Sandön och det rörliga friluftslivet - Sandön kan vara en liten bov i dramat. Vet man något om populationen i övrigt. Kan vi som förening göra något mer än som jag komma med glada tillrop. Om man gör en ny satsning på Sandön med en rejäl rotbeskärning och frilägger en sandsvål på toppen tror jag att det blir spännande även för andra arter som för Fisktärna med flera arter. Jag tycker fisktärnan har blivit fåtaligare också. Sedan måste man lösa avspärrningarna om det nu är möjligt. Puh!
E-post till: Peter Bjurenstål  Skicka E-post till Peter Bjurenstål
Karl G Nilsson: 12/7-18 20:15
Vad kan den lokala minskningen då bero på! Bestånden har gått ner i Danmark sedan 1960-talet men har varit stabila sedan 1990-talet. Vid en mer noggrann räkning i Danmark noterades ovanlig många småtärnor 2015 (DOF), 417–485 par. 39 par inräknades på Saltholm (ökande) och 21-27 par på Anholt, öar som kan ses från Håkull en klar dag!

Beståndet i SV-Skåne ökar, 2016 noterades 77 par, den näst högsta siffran sedan räkningarna startade 1988. Generellt sett är det svenska beståndet relativt stabilt (SOF).

Arten föredrar vegetationslösa sandstränder med lite störningar. Småtärnorna är rörliga och nya kolonier kan skapas snabbt men också överges i rask takt.

Hur ser det då ut på våra huvudlokaler i inre Skälderviken. Med de nya reservatsbestämmelserna har ett allvarligt störningsmoment försvunnit då det numera finns beträdnadsförbud på alla gamla häckningslokaler.

De största och mest svårtolkade förändringen, enligt min mening, är landskapets förändring och den har varit snabb i inre Skälderviken. Strandlinjen har ändrats radikalt sedan 1960-talet. Surkenabben vid Jonstorp ser helt annorlunda ut idag. Häckningsplatsen vid Farhult ligger under ett par meter sand. Rönnen har gått från att ha varit en ö till en halvö. Den gamla häckningsplatsen ligger numera under höga sanddyner. Sandön, steg upp ur havet någon gång på 1940-talet och har ändrat karaktär allt sedan dess. Under de senaste årens stormar och orkaner har strandlinjen ändrats radikalt på ett flertal platser i det nya reservatet i inre Skälderviken.

Enligt min subjektiva bedömning har också själva strandlinjens lutning blivit brantare på vissa platser. Tidigare fanns det mer ”vit” torr sand med lite vegetation, t ex på Sandöns och Rönnens sydvästra sidor. Men vegetationen har också vandrat allt längre ut mot vattenlinje.

Vad kan vi då hoppas på? En storm som skapar några nya sandiga uddar eller att någon revel stiger upp ur havet och bildar en ny lämplig häckningsö? Eller vågar Länsstyrelsen göra så radikala ingrepp på Sandön så att dessa biotoper återskapas. Hade inte viken varit så utsatt för västliga vindar kunde man kanske byggt konstgjorda häckningsöar som man t.ex. har gjort i Schweiz med framgång. Småtärnorna tycks vara flexibla så vi får trots allt hoppas på en snabb återinvandring då arten ökar i vårt närområde!

Andra arter trivs också i småtärnornas sällskap, fisktärna t.ex. har tidigare häckat på samtliga ovan nämnda platser i vårt område.
Ulrik Alm: 13/7-18 10:02
Tack Karl G för ditt - som alltid - fylliga och initierade svar. Intressant! Småtärnan - lite av en opportunist som är beredd att snabbt slå sig ner och lika snabbt packa och ge sig av. Men nyordningen på Sandön tycker jag verkar intressant. Låt oss se vad den ger. Och Rönnen vore kul att "ge sig på" på med biotopåtgärder, men som sagt, förmodar det är krångligt med reservatbestämmelser etc
Peter Bjurenstål: 13/7-18 23:28
Intressant och spännande information. Det skall bli spännande att följa och se om det går att göra något åt saken. Karl tror du att störning är en väsentlig del i minskningen i vårt område, då är Sandön lite svår att få ordning på. Hur som helst är det intressant att ha en öppen diskussion om problemen som kan dyka upp i vårt område för allehanda arter.
E-post till: Peter Bjurenstål  Skicka E-post till Peter Bjurenstål
Karl G Nilsson: 15/7-18 09:02
Peter, jag tror att vad som har varit negativt för småtärnorna har varierat från plats till plats. Störningar på en lokal, på en annan kan det vara igenväxning och på den tredje predationstrycket, eller en mix av alla. Men nu när det bara tycks finnas en lokal som verkar intressant för tärnorna har de inte så många alternativ.
Peter Bjurenstål: 15/7-18 12:07
Var på Sandön i går och tänkte på tärnor i allmänhet och Småtärna i synnerhet. Jag lade märke till att tärnorna ökat med matande av sina ungfåglar. De måste komma någonstans ifrån. Om man nu skulle göra något radikalt åt Sandön, skulle man inte kunna tänka sig att ha en vassridå ut mot havet och samtidigt slänta ut sanden västerut. Problemet är väl hur man skulle få sanden att stanna kvar i det läget. Grinden man satt upp vid betongbryggans slut, vad skall den ha för funktion? Är det för att hindra passage under häckningsperioden, eller? För oss fågelskådare och andra hjälper det nog mot men fiskarna rör det inte ett dugg. Ute på Sandön fanns också ett litet snörstaket med några små papperslappar på. Avspärrningen var endast i knähöjd på undertecknad och då kan man tänka sig hur lågt det var. Totalt bortkastat om man frågar mig. Dessutom slutade avspärrningen några fåtal meter ut från ön. Hoppas det blir något rejälare till nästa år.
E-post till: Peter Bjurenstål  Skicka E-post till Peter Bjurenstål
Henrik Johansson: 17/7-18 19:13
Ja, så blev det ”plötsligt” väldigt tydligt att någonting saknas i inre Skälderviken och längs den nordvästskånska kusten. Länge har ju småtärnan varit en karaktärsart vid skådarturerna men slutligen, efter många säsonger av uteblivna häckningsframgångar får den tyvärr anses borta. Tror inte jag sett en flygg ungfågel på över 10 år, då på Rönnen. På Sandön har troligen ingen häckning lyckats de senaste 15-20 åren. Tyvärr tror jag skärfläckan är på väg att gå samma öde till mötes. Vad jag känner till lyckas arten numera endast med några enstaka par på en inlandslokal i Ängelholmstrakten. Vad beträffar fisktärnan lyckas kolonin på Själrönnen med jämna mellanrum få ungar på vingar vilket sannolikt räcker för att beståndet skall vara stabilt kring 20-25 par. Största hotet här är nog ostadigt väder med hård nordvästvind under försommaren. Något som kanske blir allt vanligare till följd av klimatförändring? Delar helt Kalles misstankar om att det är en kombination av olika orsaker som medfört att småtärnan har försvunnit som häckfågel och att skärfläckan är på väg åt samma håll. Biotopförändring, klimatförändring, predation och störningar från det ökande friluftslivet. Om sämre födotillgång kan vara en annan orsak vet vi väl egentligen inget om. Själv tror jag det inte. Nåväl, så över till den stora och viktiga frågeställningen. Kan vi skapa förutsättningar för att få tillbaka framförallt småtärnan men även rädda skärfläckan i vårt område, och då i första hand inre Skälderviken? Jag tror det är fullt möjligt med då måste rejäla och tydligt målmedvetna satsningar genomföras. Inte sådana tokåtgärder som vi sett under framförallt detta år. Här håller jag helt med Peter om att det är totalt bortkastad tid och framförallt pengar. Egentligen en mindre skandal att skattemedel (ett antagande från min sida) används till att exempelvis bränna lite vass och sedan låta den växa upp igen eller montera en grind i tron att hålla borta räven från Sandön när den lätt går över i det grunda vattnet då vattennivån är låg. Nej, det måste till helt andra metoder. Jag menar att det krävs stora maskiner som gör rejäla arbeten och kompetent folk som vet hur man bearbetar olika marklager och hur man separerar dessa med markdukar och annat. Inga stora svårigheter för folk som jobbar inom anläggningsbranchen. Ungefär som det gjorts med restaureringen av sanddynerna vid Sibirien. Därtill måste rejäla elstängsel monteras så att varken räv, mink eller människor kommer förbi. Ungefär som gjorts med framgång på Falsterbohalvön. Folk med kunskap om reservatsbestämmelser och olika paragrafer kan vara behjälpliga med olika former av ansökningar m.m. som behövs. Mitt förslag är att avsätta halva Sandön till permanent djurskyddsområde med konstant beträdnadsförbud. En stor öppen blottlagd sandig och stenig yta med goda förutsättningar för olika strandhäckande arter att få en fristad. Tack för ordet!
Peter Bjurenstål: 17/7-18 21:42
Mycket tänkvärt inlägg Henrik. Håller fullständigt med dig och Kalles funderingar och redogörelse. Att det behöver göras en ordentlig rotbeskärning är helt klart om man skall komma tillrätta med vassen. Det finns särskilda maskiner till detta ändamål som man använt vid restaurering vid flera olika fågelsjöar. Vid Hjälstaviken t.ex håller sig vassen fortfarande borta fortfarande efter mer än 10 år. Frågan är om föreningen orkar med att rodda detta själva om man anser att det är något att satsa på och arbeta vidare med. Kanske någon i föreningen vet vilka trådar och kanaler man kan tänkas använda. Kanske lite annorlunda projekt vid en kustlokal jämfört med en slättsjö. Jag vet också att man lagt lite grövre grus på en stenö i norduppland för att hjälpa Skräntärnor i deras häckningsmiljö med väldigt gott resultat. Jag tänker i det här fallet på Själrönnen men vet ju inte om det finns någon skyddad svacka som man kunde lägga grus utan att det försvinner vid första storm.
E-post till: Peter Bjurenstål  Skicka E-post till Peter Bjurenstål
Ulrik Alm: 18/7-18 10:24
Henrik, Peter, Karl G - så intressant. Och ni är ju kunniga och har erfarenheter från så många områden. Sandön, Själrönnen - verkliga pärlor, som säkert ka bli bättre ur fågelsynpunkt. Gärna - om möjligt - också med bibehållet gott grannskap till närboende. Själv sneglar jag ofta mot Rönnen (med sitt befintliga helårsskydd), men det blir kanske juridiskt krångligt. I mitt kanske naiva "omskapande" av Rönnen hade jag velat göra;- stället till en ö, skapa sandytor ut mot kusten, sänkor med surhålor och dystränder, bygga stenrösen som häckningplatser åt gravand, stenskvätta, tobis (?) - eller blir det utkiksplatser för kråkor..? Åtskilligt annat. Vilken mosaik man hade kunnat göra på Rönnen. Men, som Henrik och Peter så klokt påpekar, det ska ju helst vara åtgärder med viss beständighet
Leif Dehlin: 18/7-18 20:43
Vi förstår inte riktigt diskussionen och samtalsklimatet vad det gäller Sandön. Remissförslaget i korthet, med kommentarer, ser ut så här;
1, Beträdnadsförbud. Västra delen av Sandön föreslås ha ett beträdnadsförbud som gäller hela året. Västra delen ska tolkas som den del av ön som ligger väster om bryggan och dess förlängning. Fram tills dess att förslaget har vunnit laga kraft, dvs efter remisstidens utgång och om ingen överklagar, finns tillfälliga avspärrningar uppsatta. Dessa kommer att ersättas av permanenta när beslutet är tagit. Inget anmärkningsvärt med detta. Enligt uppgifter från de boende respekteras också de tillfälliga avspärrningarna fullt ut redan idag vilket är glädjande.
2, Att blottlägga sandytor. Tidigt i våras brändes delar av Sandöns vassområden vilket inte resulterade i annat än att ny vass spirade ganska snart. Ganska väntat för merparten. Länsstyrelsen arbetar idag med olika alternativ för mer grundlig rotbekämpning och kommer att redovisa sina förslag i höst. I samband med bränningen i våras grävdes merparten av buskvegetationen upp och brändes vilket var bra.
3, Grinden till bryggan. Helsingborgs stad ansvarar för själva bryggan och den tillhörande grinden. Grinden som sattes upp i våras kommer naturligtvis inte att hindra t.ex. rävens besök på ön men den kommer att fungera som en tydlig plats där infoskyltar kan sättas upp, förhindra att barn springer ut på ön utan uppsikt av föräldrar osv.. Grinden finns på plats och det är upp till oss att välja vilka glasögon vi vill använda.
4, Minkfällor. Helsingborgs stad har satt ut ett antal minkfällor i närheten av bron för att minska risken för predation.
5, Ny skyltning. Nya skyltar kommer att sättas upp av Länsstyrelsen om remissförslaget går igenom.
Avslutningsvis. Som vi ser det har det nu tagits ett antal olika initiativ för att återskapa miljöerna på Sandön. Vill vi uppnå något gott med detta så måste vi förstå att detta är ett arbete på sikt och vi kommer inte att få uppleva något direkt resultat på ett eller på några år kanske. Framöver finns det bl.a. tankar på olika skyddsåtgärder, typ stängsel, men också utplacering av vettar, vilket visat gott resultat nere i Falsterbo, men allt måste ske i rätt ordning.
/Lars Forsén, Bengt Andersson Leif Dehlin
E-post till: Leif Dehlin  Skicka E-post till Leif Dehlin
Peter Bjurenstål: 19/7-18 08:14
Senaste inlägg i tråden tar död på glada amatörers diskussion om fåglar i allmänhet och Sandön i synnerhet. Jag undrar dock om man skriver som vi andra, som tillhör menigheten i föreningen eller om man har en officiell status. I så fall borde man underteckna med en sådan titel. Personligen får jag inte ihop det. Jag kan inte se i något inlägg att man skall frångå någon ordning i hur man skall gå fram med Sandön. Man kan ju också bli indignerad av att man har synpunkter på grindar och vassbränning. Tyvärr blev det en bitter eftersmak på denna entusiastiska tråd med byråkratiska förtecken. Vänligen Peter
E-post till: Peter Bjurenstål  Skicka E-post till Peter Bjurenstål
Henrik Johansson: 27/7-18 16:14
Tack Leif för saklig och tydlig info kring vad som kan komma att bli aktuellt för Sandön framöver. Säkert bara jag som är dåligt påläst och har missat info om senaste remissförslag. Då står i första hand hoppet till rotbeskärning och sedan eventuellt skyddsstängsel. Framtiden får utvisa om föreslagna åtgärder kommer nå större framgång än vinterns vassbränning. Passar härmed på att skicka en passning till KOF:s styrelse och eller lämplig kommitté. På Rönnen kring Lilla viken finns i nuläget blottlagda sandiga och betade ytor. Det är säkert allmänt känt att många häckningsförsök av olika arter de senaste somrarna spolierats på denna plats. Sannolikt mest beroende på predation av räv samt i kombination med tramp av nötkreatur. Skulle inte föreningen här ganska lätt kunna jobba på ett fågelskyddsprojekt där den huvudsakliga åtgärden var att hägna in Lilla viken och ytorna däromkring med ett elstängsel? Borde väl inte vara särskilt svårt att ansöka om tillstånd samt inte heller särskilt dyrt att införskaffa. Jag anmäler mig som frivillig att få det på plats!

« Tillbaka

Skriv ett svar:
(OBS! Inga signaturer, skriv för- och efternamn - annars raderas ditt inlägg)

Ditt namn:

Din e-post (frivilligt):

Ämne:

Verifieringskod:

Upprepa koden:

Ditt meddelande:

Inga smilies i inlägget?

© KOF 2012
Ansvariga för sidan är KOF:s webbgrupp
Senast uppdaterad 2012-02-14 av Thomas Wallin