Till och från under vårarna ses vitvingade tärnor som gör en förlängd vårflyttning och hamnar i våra marker. Ibland blir det större antal och 1997 var ett rekordår för arten i hela landet. I Skåne sågs tex en flock på 370 ex vid Ringsjön och 250 ex i Krankesjön. Största flocken den gången i våra marker var vid Hasslarps dammar som stoltserade med ett rejält gäng på 40 ex.

Nu var det dags igen om än inte i sådana mängder som 1997 för Skånes del men vi i nordvästra hörnet har så här långt haft vår bästa säsong någonsin. Minst 130 ex har setts med en fin flock i lördagskväll vid dammarna i Hasslarp där det inräknades 70 ex. Att det var en skön ljummen vårkväll och obsar ner till 2 meter gjorde inte intrycken sämre!

Obsarna har varit spridda och det finns iakttagelser från 6 lokaler (Sandön, Stureholms våtmark, Domsten, Hasslarp, Starby och Klarningen).

Nu börjar invasionen avta även om det säkert kan komma eftersläntrare men de stora massorna har redan dragit österut och återfinns kanske i sina häckningsmarker i Polen och vidare österut.

Det är alltid intressant att spekulera i olika arters avvikande uppträdande. Vart kom de ifrån och varför hamnade de här? En teori som kanske är gångbar är att det just nu är artens sträcktopp och samtidigt som den inföll låg ett mäktigt lågtryck som gav snö och kyla över balken. Detta skulle kunna inneburit att fåglarna tog en västligare rutt än normalt och hamnade i Holland och vidare till Tyskland för att slutligen hamna i Danmark. Härifrån bar det iväg österut mot våra breddgrader.

Text: Thomas Svanberg
Foto: Mårten Müller