Varför är detta en medelhavstrut?

En långbent och slank trut med vitaktigt huvud i tydlig kontrast mot brun rygg och vitaktig, sparsamt tecknad kroppsundersida. Långa ben i kombination med sådant huvud och kroppsundersida signalerar vid den här tiden på året kaspisk trut eller medelhavstrut. Senare på hösten och framåt vintern blir variationen hos unga gråtrutar generellt större, och det är då inte ovanligt med påfallande ljusa individer. Gråtrut uppvisar dock sällan så långa ben som den här individen och det är just kombinationen långa ben och ljust huvud/ljus kroppsundersida som ger en första vink om att detta kan vara en trut från sydligare nejder.

Vidare uppvisar den här individen mörka, svartbruna och relativt otecknade tertialer med mörk, helt otecknad ”bas” vilket ytterligare pekar mot kaspisk trut eller medelhavstrut. Påpekas bör dock att gråtrutar med sådana här tertialer förekommer vid denna tid på året, så det är viktigt att även kontrollera andra karaktärer!

Tittar vi närmare på fågeln ser vi att sadeln (mantelfjädrar och skapularer) i stort sett är ljusgrå och kontrasterar svagt mot den brunaktiga vingen. Detta betyder att de flesta fjädrarna på sadeln är ruggade och utbytta mot första vinterdräktsfjädrar (fjädrar av 2:a generation). De nedersta skapularerna är dock tydligt bruna och alltså juvenila (ännu ej utbytta) fjädrar. Hur som helst är den långt framskridna ruggningen på ryggovansidan ytterligare ett indicium på att detta är en kaspisk trut eller medelhavstrut. Eftersom dessa båda arter kläcks på sydligare breddgrader, alltså tidigare på säsongen, påbörjar de ruggningen av dessa fjädrar tidigare än våra gråtrutar, vilka normalt inte har kommit så här långt vid detta datum.

Frågan är då om det är en kaspisk trut eller en medelhavstrut?

Den här fågeln ger intryck av att ha ett ”slimmat” akterparti (lång handpenneprojektion och klen bakkropp), ”muskulöst” eller ”uppumpat” bröst/bukparti och relativt stort huvud. Samtliga dessa karaktärer stämmer väl överens med medelhavstrut. En annan viktig karaktär att ge akt på är näbbens form. Båda arterna uppvisar en mer parallellsidig näbb än gråtrut, dvs. näbben ser inte ut att smalna av inåt basen som hos gråtrut. Medelhavstrut uppvisar generellt en mer uttalad gonysvinkel och en mer brant sluttande näbbspets än kaspisk trut. Även dessa karaktärer stämmer väl överens med den här individen.

En annan viktig karaktär är huvudformen, även om den kan
vara svårbedömd utifrån enstaka bilder eftersom den varierar beroende på fågelns hållning. Den här individen uppvisar en tydlig vinkel mellan hjässan och pannan vilket gör att pannsluttningen blir ganska brant och att huvudet upplevs som kantigt, likt medelhavstrut!

En karaktär som förvisso är rätt subjektiv men väldigt användbar när man väl kan den är ansiktsuttrycket. Unga kaspiska trutar brukar se allmänt ”dumma” eller ”oskyldiga” ut jämfört med unga medelhavstrutar som ger ett ”klipskare” eller ”argare” intryck”. Även ansiktsuttrycket stämmer väl överens med medelhavstrut i det här fallet

Vingtäckarna är inte tecknade som hos en typisk medelhavstrut men teckningen funkar och är inom artens variation. Det klassiska intrycket av den ihoplagda vingen hos en ung medelhavstrut är silltrutslikt, eftersom de mindre och mellersta armtäckarnas fjädercentra är ganska homogent mörka och omgärdade av relativt smala, ljusa bräm. Vidare är de större armtäckarna normalt mörka och relativt otecknade utåt vingen medan de snabbt blir ljusare och tydligt tecknade inåt kroppen. En ung kaspisk trut uppvisar normalt mörka större armtäckare längs hela täckarraden, från de yttre till de inte täckarna, vilket gör att en vingbandseffekt uppstår. Eftersom ingenting i övrigt hos den här individen talar emot medelhavstrut kan vi emellertid köpa den jämntecknade och kontrastlösa vingen.

Slutligen skall sägas att tertialteckningen funkar på både kaspisk trut och medelhavstrut. Den förra uppvisar dock ofta
ljusa, otecknade toppar likt ljusa ”bumeranger”, medan tertialerna hos den senare ofta är mer silltrutslika med smala, ljusa ytterkanter, likt tertialerna hos den här individen.

– David Erterius och Hans Larsson –